Kort som blandas bort!!

004En artikel, skriven av Lena Adamsson (som svar på en annan artikel), som tar upp ekonomin för undervisningen på grundnivån och skillnaden mellan anslag till forskning och utbildning. Det här är något aldrig någon talar om som betydelsefullt. Artikeln tar dock inte upp undervisningen inom lärarutbildningen och det är ju synd. Men, det här är en bra början.

När universiteten och högskolornas ekonomi diskuteras blandas korten så gott som alltid bort. När högskolan får mer pengar är dessa destinerade antingen till forskning eller till grundutbildningen. Från 2008 och framåt har intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå ökat med 24 procent, men för grundutbildningen endast med 8 procent. I själva verket har statens anslag till grundutbildningen urholkats med 7 miljarder kronor sedan 1993. Så gott som allt taget på lärartid via en löneuppräkningsmodell som innefattar ett så kallat produktivitetsavdrag. Detta förutsätter att undervisning kan effektiveras på samma sätt som produktionen av hamburgare eller löparskor; färre lärare utbildar fler studenter. Som exempel är nu 5 timmars ersättning för att examinera ett examensarbete (25-50 sidor), inklusive kommunikation med handledaren, oppositionsseminarier, skriftlig/muntlig feedback till studenten, administrativa rutiner etc. inte ovanligt. Utöver detta minst en omexamination av studenter som underkändes vid första tillfället. På samma pott om 5 timmar.

När ekonomin tas upp blandas korten bort

Annonser

3 thoughts on “Kort som blandas bort!!

  1. Monika Ringborg.
    Vem är Berner Lindström? Han menar att lärarna kan ersättas av handledare som hjälper eleverna att hämta kunskap från nätet via läsplattor. Digitaliseringskommissionen som kom med en utredning åt Anna-Karin Hatt har skrivit en intressant rapport. Har du läst den ? Min hemkommun ska köpa lärplattor för drygt sju miljoner 2014-2015. KUN tror mer på lärplattor än på lärare. Handledare behöver inte så hög lön som lärare anser man i KUN. Ni som utbildar lärare bör vara observanta på denna utveckling. Vad tycker du om trenätsteorin ? Den är också kopplad till Berner Lindström.
    Sture Sjöstedt

    Gilla

  2. Problemet är,som jag ser det, inom pedagogiken och didaktiken att det är en-metod som skall användas. Läsplattor har väl sin funktion och det är väl så jag ser det. Jag är inte inläst på trenäts-teorin, men allt som sätts in i rutor är jag alltid skeptisk mot. Därför att det är lätt att det blir alltför matrisliknande.

    Mina områden är pedagogikhistoria, utbildningspolitik, etik och pedagogisk filosofi mm., vilket innebär att innehållet inte handlar så mycket om vare sig lärplattor eller trenätsteorin. Däremot om de politiska beslut som ligger till grund för användningen av dessa.

    Det är så lätt numera att man famlar efter halmstrån, och om någon utvecklar något som verkar vara nytt därför att det görs på ett annat sätt, så griper man tag i det. Det finns någon tro på: – Nu har vi funnit lösningen.

    Missförstå mig rätt, jag är inte alls ointresserad eller avvisar nya sätt att se på saker och ting. Däremot kan jag inte se att något skall bytas ut, utan att man anpassar metoder och teorier till situationen, ämnesstoffet som skall läras in och vilken färdighet det handlar om.

    Gilla

  3. Hej Monika!
    Jag har också läst om Platon och hans filosofi. Dessutom har jag tittat på matematik från antiken.
    Ett enkelt räkneschema från Babylonien nedtecknat av Theon Smyrna löser diofantiska ekvationer och Diofantos har enkla förklaringar av geometri är också intressant. Han visar hur man räknar med komplexa tal långt innan det begreppet var upptäckt.
    Studerar du trenätsteorin finner du att det är en ren bluff. Jag känner upphovsmannen och förstår inte varför disputationen godkändes av Berner Lindström. Det är som Bo Rothstein skriver i DN den 2maj 2014 inavel vid vissa universitet. Bentleys analyser sågas av Peter Nyström på http://www.ncm.gu.se under Nämnaren/Aktuellt i Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning. Läs den artikeln några gånger så att du inser lite mer om hur matematik skall läras ut..
    Prenumerera på IKTsidan så inser du också vad läsplattor och appar kan ställa till med.
    Vilka lärare orkar och kan välja ut de bästa apparna ur det ofantliga utbud Tove A bjuder ut?
    Sture Sjöstedt

    Gilla

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s