Björklund i motvind och Tobé framträder

Idag på DN rapporteras att Moderaterna grusar Björklunds planer för skolan och det handlar om förstatligande av skolan (AB). ”Jan Björklund hävdar i Aftonbladet att man bör förstatliga skolan, bland annat för att garantera att det blir samma kvalitet över hela landet för alla elever.”  (DN)

Tomas Tobé, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, prioriterade ner frågan i lördagens DN Debatt.  ”Nu är inte tiden för fler reformer som tar tid ifrån lärarnas huvuduppdrag, att undervisa sina elever. Därför är ett förstatligande av svensk skola inte prioriterat.” (DN)

I artikeln Vi säger nej till att göra den svenska skolan statlig presenterar TT Moderaternas skolpolitik i några punkter 1 Varje elev ska bli sedd; 2 Mer tid mellan lärare och elev; 3 Skickliga lärare; Lönen spelar också roll. 

När jag läser om dessa punkter, kan jag inte se att de skiljer sig så nämnvärt från Björklunds egen politik. Det jag däremot undrar över är deras idé om att lärarna skall undervisa mer och pappersarbetet skall minska:

Det finns för många håltimmar i svensk skola. Detta är tid som i stället kan fyllas med undervisning. Jämfört med andra länder har svenska elever färre skoltimmar per dag. Det innebär att de måste hinna med att lära sig samma saker som andra barn, men med mindre undervisningstid. Detta går inte ihop och därför sjunker svenska elevers resultat.

[…]

En duktig lärare som lägger ned kraft och energi på att varje elev ska lyckas ska få belöning för sitt hårda arbete. Dessutom är det viktigt att låta lärare vara lärare. Därför vill vi minska på lärares pappersarbete och dokumentation

Det framgår dock inte med hur mycket lärarnas administrativa del skall minska.

För övrigt är det krav på att antagningen till lärarutbildningen måste skärpas. Det skall inte vara möjligt att komma in på svaga betyg. Frågan är även här, var ribban skall ligga. Vad är svaga betyg? Betyg G? Om så är fallet borde inte betyg G räcka som allmän eller särskild behörighet på någon universitets- eller högskoleutbildning! Varför är det acceptabelt att en student som läser filosofi eller statsvetenskap kommer in på svaga betyg. Nåväl, ett argument kan ju vara att här är det svårare att komma in. Nja, det är väl frågan!?

Kraven för att bli antagen till lärarutbildningen måste skärpas. Det ska inte vara möjligt att bli antagen med svaga betyg.

Det finns något problematiskt med det här som jag vill komma fram till. Om det redan nu är få som söker in till lärarutbildningen blir det inte färre som kommer in om kraven höjs? För om det skall bli en förändring i linje med Björklunds och Tobés politik behöver kraven höjas rejält. Alla måste ju lita på att det endast är de med de högsta betygen som kommer in. Finns inte risken att det blir lärarbrist längre fram?

En annan problematik är att inte enbart höga betyg visar att någon är ”lämplig” som lärare eller att det räcker för att tillgodogöra sig lärarutbildningen. Studenten med ”svaga” betyg kan mycket väl tillgodogöra sig den ”bättre” än vad den med ”starka” betyg kan. Allt beror på vad betygen motsvarar för typ av kunskap. Och hur vet vi det i nuläget då det antyds att lärarna ger ”glädjebetyg” eller pressas av skolledningar att godkänna de som ligger på gränsen eller inte når upp till ett godkänt betyg. Och måste inte lönerna höjas först, för att locka studenter till utbildningen. Men hur kan vi höja lönerna om vi har en bild av att lärarna inte är tillräckligt skickliga?

Lärarutbildningen har under nio års tid sablats ner och bilden av dess uselhet har blivit en sanning i många läger. Räcker det verkligen att höja kraven! Som jag ser det, måste bilden av lärare, skola och lärarutbildningen förändras. För i många fall är det bilden som är problemet, inte den verklighet som bilden är en illusion av.

Slutligen undrar jag varför Björklund fortsätter med sina enkla lösningar – förstatliga skolan så blir det lika kvalitet i hela landet, då han underkänner kommunernas ledarskap.  Det behövs nog andra åtgärder, som att förändra villkoren för friskolor, och att avskaffa marknadiseringen av skolan. Vi måste gå tillbaka till att inte se elever som kunder, och avskaffa skolpengen. För enligt en del undersökningar visar att de stora skillnaderna beror på det. Behöver vi inte först ta reda på det ordentligt innan vi gör en så stor förändring.

Jag håller med Tobé: Lös de problem som redan finns med nuvarande ordning istället för att riva upp alltsammans och skapa oordning. Skolan och lärarutbildningen behöver lugn och ro nu.

Nu tror jag personligen inte att det är tillbaka vi skall gå. Vi måste istället se hur det rådande kan bli en del av det kommande. Det är ett helt annat samhälle idag än vad det var i skiftet mellan 80-90-tal. Ett förstatligande innebär kontroll av en enda aktör – Staten! Det kan vara positivt, men också negativt. Allt beror på vilken regering vi för tillfället har. Vet inte om centralstyrning av skolan är en lösning! Staten har dessutom för närvarande krav på att universitet och högskolor inte får gå med vinst. Hur skall vi kunna acceptera att friskolor gör detta, om skolan förstatligas?

Många frågor, som en vanlig medborgare som jag kan undra över, men inte finna några svar på. Det är sympatiska formuleringar, fina lösningar som lovar mer än vad som kanske kan uppfyllas. I min enkla värld tar man först reda på om något är möjligt, sen gör man det. Inte tvärtom! Nuvarande regering genomför först och sen gör man om – Hoppsan, det blev fel! MEN, det ändrar vi på? Om man lämnar efter sig ett kaos eller upptäcker att miljarder gått upp i rök, verkar vara av mindre betydelse.

Advertisements

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s